Ivar Edin ”Oraklet i Häggdånger”

 

Ivar Edin föddes den 1 september 1896 i Nora socken. Han var en av 8 syskon och döptes till Ivar efter barnmorskan som hette fröken Ivarsson.

 

Släkten Edin förvärvade hemmanet Dalund  och flyttade år 1898 till Häggdånger. Ivar blev så småningom en duktig hemmansägare, passionerad skogsodlare, viljestark kommunalman, historieintresserad bygdeforskare, ivrig samlare av prylar, traditioner och en berättare av ”Guds nåde”.

 

Ivar hade förmånen att få studera vid Hola folkhögskola. Han fick där möjlighet att utveckla sina intressen för bl a språk, kultur, skogs- och jordbruk samt hantverk inom snickeri- och byggnadskonsten.

 

Ivar Edin övertog sedermera hemmanet och levde tillsammans med några av sina syskon ett enkelt och anspråkslöst liv. De bar sina hemsydda kläder som ofta var av vadmal. De, liksom andra hushåll i socknen saknade tillgång till el, vatten och andra hjälpmedel..

 

Ivar skaffade sig dock en egen traktor och lät även uppföra ett eget sågverk på hemmanet. Eftersom han alltid hade ett stort intresse för det som hände runt om i världen, införskaffade hani början av 1930-talet dåtidens radio, sk ”kristallmottagere”.

 

Ivar Edin var i många stycken en föregångsman och en av Häggdångers omtalade kulturpersonligheter. Hela sitt vuxna liv ägnade han å forskning av Häggdångers historia med tonvikt på bygdens traditioner.

 

Den karta med namn på ängar, stenhällar och fiskelägen etc, som hänger på väggarna i många sommarhus i Häggdånger är bara ett av Ivars historiska dokument.

 

Ivar Edin var känd som ”exakthetens man”. När han fick frågan var i Häggdånger han bodde, svarade han med klar stämma: -”1 383 m från avtagsvägen till Dalund”.

 

För de som inte minns eller vet vem Ivar Edin var kan dock fortfarande se  huset där han bodde. Det är det där gråpinade tvåvåningshuset, som ligger i Dalund efter vägen mot Svenskär, vid det lilla grå häbret intill bagarstugan där Birgitta Bylund numera driver sitt ”tunnbrödskafé” på somrarna.

 

Huset ser anspråkslöst ut. Även på den tiden här Ivar bodde där såg det nästan obebott ut. Innanför fanns dock två kök, tre stora rum i form av ”skattkammare”. Ivars samlade klenoder var både stora och framför allt så många att även utrymmet i bryggstugan krävdes för att rymma dem alla.

 

För de som fick förmånen att besöka och tillsammans med honom få vandra runt i huset, var det en högtidsstund. Här förvarade Ivar bl a plattlockade och handmålade 1700-talskistor samt oförstörda Rörstrandstallrikar. Bland alla förekommande möbler fanns en spinnrock från 1794 som hade tillhört änkan Märta Wikström i By, Häggdånger. En stor köksklocka från 1830-talet som hade tillverkats av urmakaren Per Persson i Lindomsböle. Redskap, som tex en ”gelpall” från början av 1880 som användes vid arbetet att ”gela”(rensa) strömmingen samt övriga förekommande bruksföremål.

 

I hans förvar fanns bl a en sk likvidationsbok från indelningsverkets dagar. ”För 4:e båtsmansroten uti Häggdångers socken, Södra Ångermanland och Wester Norrlands höfdingedöme år 1793”. Bokens gamla gulnade sidor innehöll bl a korta noteringar om Häggdånger och båtsmännens naturaförmåner, tjänstgöringar mm.

 

Varje föremål hade sin egen speciella historia. Det var också så de skulle värderas. Ivar hade ett stort intresse för auktioner och hand ropade genom åren in många klenoder. Oavsett vem som hade ägt eller tillverkat föremålen, skrev han på lämplig plats ner vad han kände till av dess bakgrund och historia samt lät signera dem med ”Ivar Edin”.

 

Det var som en slags garantisedel för det kulturhistoriska värdet som Ivar gav föremålen genom dessa uttömmande berättelser.

 

Det var inte bara föremålen i husen, utan det var som om hela naturen kring Dalund bar hans signum.

Hans stora intresse  och många års arbete och odlarmöda av skogsbruk, belönades år 1965 med diplom och ett penningpris. Priset för sitt välvårdade och vetenskapligt odlade skogsbestånd fick han högtidligt mottaga ur Kung Gustav VI Adolfs hand i Stockholm.

 

Ivar Edin älskade sång och musik. Han spelade gärna fiol och var en duktig sångare. Han deltog under många år i kyrkokören. Ivar Edin var även politiskt aktiv. Han var nämligen inte bara en övertygad och trofast socialdemokrat, han var Häggdångers  och partiets medlem Nr: 1.

 

Under sin sista sommar i Dalund 1965, ägnade han åt att guida intresserade besökare, röjde och plockade ihop samt lät katalogisera sina klenoder. Denna sommar fylldes gästboken med extra många uppskattade tackord, för hans stor och grundliga historiekunskaper.

 

Han erbjöd Härnösands kommun och museet Murberget sina klenoder till ett museum. Detta förverkligades aldrig. Innan han dog lät han därför auktionera ut delar av sina ägodelar.

Ivar Edin dog, nästan 80 år gammal, den 28 april 1976.

 

Ivar Edin uppfattades som mannen med den kala hjässan, det lilla leendet under den vita mustaschen, som levde ett förnöjsamt och harmoniskt liv i sin kära hembygd.

 

Häggdånger i oktober 2001-10-15

 

Birgitta Bylund och Leif Thörnlund