Madonnorna i Häggdångers kyrka

Omkring år 1785  när kyrkan invigdes, och fram  till 1963 har två madonnabilder varit placerade på var sin sida om altaret - ca 175 år!

När en av madonnorna visades på Bygdegårdens dag den 6 oktober, visade en opinionsmätning att de allra flesta vill att madonnorna skall återplaceras på sin gamla plats vid altaret

 

Nedan kan du se en svit av bilder hur madonnorna sett ut och varit placerade

 

Konfirmationsfoto från 1940-talet. Madonnorna är målade i enfärgat ljust grått för att efterlikna marmorskulpturer. I samband med restaureringen 1963-65 konserverades, renoverades och återfick madonnorna sitt ursprungliga utseende

Senaste nytt om madonnorna!

Ett konserveringsprogram för madonnorna m fl inventarier i kyrkan är upprättat, där man nu uttrycker sig mera säkert om madonnornas ursprung (enligt Johan Dahl 26/10 2001):

 - "Skulpturerna har sannolikt tillverkats för att tillhöra altaruppsatsen, och kan på goda grunder tillskrivas storsnickarmästaren Per Westman - trots att arbetet är relativt grovt och klumpigt utfört. Per Westmans hantverksskicklighet är ju manifesterad i stilornamentik snarare än rundskulptur."

Bild från 1914 el. 1915. Madonnorna finns ej på plats. Enligt boken "Gods och gårdar" renoverades kyrkan 1915 och man kan då anta att madonnorna vid denna renovering blev gråmålade.

Konfirmationsfoto från 1902. Madonnorna är på plats och har sin ursprungliga målning samt även sina atribut, ankaret och facklan

 

Utdrag från dokument där madonnorna nämnts
Inventarium från 25 juni 1832: På ömse sidor af altartaflan till en del förgyllda qvinnobilder föreställande Tron och Hoppet
Beskrifning öfver Häggdångers socken uti Westernorrlands län och Södra Ångermanland af  August Backman år 1860: Bredvid altaret stå bilder af kärleken och hoppet, samt pelare som omge altaret
Program för restaurering av arkitekt Johan Thomé 1961-62:

Koret: Den arkitektoniska utformningen av korets nuvarande fondvägg verkar överlastad och gör ett oroligt intryck. Väggens draperimålning omkring altaruppsatsen är ej av högre klass. Dess utförande med skarpt tecknade avslutningskanter bryter hårt mot den rikt skulpturerade altaruppsatsen. Intrycket försämras ytterligare av de uppställda inredningsföremålen, skulpturer, moraklocka och epitafium. Skulpturerna är ej av större värde. Altarbordets sammanbyggnad med altaruppsatsen och pilastrarnas postament verkar inträngt. Dagsljuset från korväggens östra fönster bländar och är besvärande.

 

Förslag till lösning: Korets fondvägg omstuderas. Väggens draperimålning omkring altaruppsatsen övermålas i väggens blivande färg. De uppställda inredningsföremålen, skulpturer, moraklocka och epitafium, borttages och inplaceras på andra lämpliga platser i kyrkan. Altaruppsatsens inramade oljemålning och rikt utsirade ram och ramöverstycke med omgivande pilastrar av trä renoveras och behandlas av konservator. Altarbordets sammanbyggnad med altaruppsatsen borttages och nytt fristående altare av kalksten utföres.

Synpunkter från Riksantikvarieämbetet på program för restaurering 5 maj 1964: De båda allegoriska skulpturer, som flankerar altaruppsatsen bör bibehållas. Detsamma gäller även golvuret på norra sidan och nummertavlan på den södra, vilka ingår som viktiga beståndsdelar i korinredningen.
Synpunkter från Kungl. Byggnadsstyrelsen på program för restaurering 9 juni 1964:

Byggnadsstyrelsen framhåller att Häggdångers kyrka i befintligt skick utgör en ur kulturpolitisk och arkitektoniskt värdefull enhet, och ändringar bör därför inte vidtagas annat än för att tillgodose viktiga praktiska och funktionella krav. Byggnadsstyrelsen godkänner därför förslaget med nedanstående förbehåll och anvisningar 

 

De båda allegoriska skulpturer, som flankerar altaruppsatsen bör bibehållas. Detsamma gäller även golvuret på norra sidan och nummertavlan på den södra, vilka ingår som viktiga beståndsdelar i korinredningen.

Utdrag ur besiktningsprotokoll 15 februari 2001:

"Madonnorna" har tidigare varit placerade på var sida om altaruppsatsen. Det är osäkert om detta är madonnornas ursprungliga placering. I anslutning till 1963-65 års restaurering av kyrkan, beslöts att avlägsna madonnorna och magasinera dem i ett uthusförråd.

 

Madonnorna har sedermera flyttats till kyrkans tornvind, vilket minskar risken för ytterligare skador i avvaktan på att återuppsättas på var sin sida om altaruppsatsen enligt församlingens önskemål. Dock erfordras översyn och omkonservering innan detta moment kan genomföras.

 

Villkor: För genomförande av projekt "Madonnor" erfordras tillstånd enligt Kulturminneslagen SFS 1988:950 med senare ändringar, 4 kap. Lag om kyrkliga kulturminnen. Tillståndshandlingar skall upprättas och översändas till Länsstyrelsen i Västernorrland för granskning och godkännande innan arbetet påbörjas.

 

Förslag: Länsmuseet i Västernorrland undersöker projektets förutsättningar, samt framtar erforderliga tillståndshandlingar för dess genomförande